http://www.youtube.com/watch?v=sM4aVrgvwfM

texten om min kärlek blev inte så lång men det får duga.
jag är jättetrött nu och väldigt sur.
tröttnat på falska och äckliga personer.
ska snart lägga i lite lila hårfärg i topparna på underhåret eftersom det inte tog någon rosa där.
beställde mera färg igår och när det kommer så ska jag bleka håret igen.
tycker väl att håret borde bli lite fint iallafall efter 16 blekningar, 2 vit toningar och 3 rosa toningar, men nej.
så nu har jag beställt hårfärg som sagt.
bleker snart håret och får se vad som blir kvar utav det.
är inte överdrivet mycket hår nu heller så....
bild kommer!
Jättemysig dag imorgon, börjar 10:10 istället för 08:00, det betyder att jag kan ta tåget 09:10 istället för 07:12, jätteskönt faktiskt.
dock har jag bara en 45 min lektion och sen över en timmes rast...
Men har man lärare som är lite smått dumma i huvet som inte ställer in lektionen även om man inte gör något vettigt på dom så blir det väl såhär.

Love Y

Min kärlek.

Oj, här skulle jag kunna skriva nästan hur mycket som hellst..

Som sagt, jag är tillsammans med Dado.

18årig pojke från ett efterblivet ställe, haha (a)

Minns inte så mycket ifrån dagen då vi började prata.

Minns att vi båda var sjuka och att han kommenterade en bild på Bilddagboken om att jag var söt.

Vi började sen prata på Msn och sen på Sms dagen efter då jag var borta för att fira en kompis.

Hela kvällen satt jag och väntade på att han skulle smsa, men han gjorde det aldrig så jag började fundera på om jag gett honom fel nummer.

Jag fick dåligt samvete och låg på golvet och mådde illa medans alla dom andra hoppade omkring och skrattade.

Sen skickade han tillslut sms och det var så allting började.

Efter det började vi prata och det var så det började.

Enda sen den dagen som vi började prata har jag kännt att det var någonting speciellt med honom, jag vet inte än vad det är men något är det.

Det har hänt mycket emellan oss två, han gjorde fel många gånger.

Jag vet inte varför, men fyra gånger föll jag totalt i tårar, ville inte tro att det var sant, jag ångrade faktiskt nån gång att jag aldrig började prata med honom för att han varit så dum och så många gånger. Att allt skulle kännas skönare om han aldrig hjälpte mig komma över mitt ex, att han till och med gjorde mig ledsnare än vad jag var över honom.

Men fyra gånger förlät jag honom, fyra gånger lät jag tårar rulla ner ifrån min kind pågrund utav felen han gjorde.

Vi slutade prata fyra gånger.

Jag förlät honom, jag vet inte varför men det har nog någonting med det där "extra" som jag fann med honom.

18 Maj 2010 blev det vi.

Vi hade träffats två gånger, en gång på idol och en gång hemma hos mig.

När vi träffades på Idol trodde jag att jag skulle dö.

Jag har nog aldrig varit så närvös, någonsin.

Det var nog det värsta jag har gjort.

Jag började nästan gråta för att jag ångrade mig så mycket när jag precis skulle gå fram där..

Jag var så nervös så jag visste inte vart jag skulle ta vägen.

Men med en skitbra stöttande kompis i telefonen så går benen utav sig själv.

Gick fram där och jag ångrar det verkligen inte.

Andra gången vi träffades och han åkte hem så trodde jag aldrig du skulle komma tillbaka.

Att det var sista gången jag såg honom.

Att allt vi haft var slut.

Men allt var som förut, några veckor efter skickade han sms när jag satt i tåget påväg hem.

Han skrev någonting om att han behövde säga någonting men visste inte hur, jag blev jätterädd.

Men det var då vi blev tillsammans.

18 Maj, 2010.

En enkel dag blev någonting så stort som kärlek.

Jag älskar honom så sjukt mycket.

Känns som han räddade mig, jag mådde så jävla dåligt innan jag träffade honom.

Men nu har han hjälpt mig med allt jag någonsin kunnat drömma om.

Det som förut var önskar har nu blivit sanning.

Han finns vid min sida natt&dag, jag känner mig trygg för jag vet att han finns där.

Jag är inte alltid den personen som gör bäst, som menar bäst, men jag kan inte hjälpa det.

Just nu är allt väldigt konstigt, men jag ska fixa det här.

Allt kommer att bli hur bra som hellst.

Dado, jag älskar dig Y

Min framtid.

Jaru, jag tänker faktiskt inte så mycket på min framtid.

Vill inte tänka på det med att bli äldre, behöva städa, hålla koll på pengar och allt det där.

Det är inte så jättelänge kvar tills jag blir gammal nog att flytta hem ifrån och faktiskt så tänker jag inte bo kvar här tills jag är 18, hatar stället, hatar folket.

Men min framtid närmar sig läskigt fort .. :(

Vet inte vad jag vill bli när jag blir stor, men funderar på någonting inom design linjen.

Jag tror jag ska försöka starta eget företag som fotograf, flytta här ifrån.

Västkusten kanske, ett jättemysigt ställe.

Ska bo där tillsammans med pojkvän och kanske skaffa någon gullig unge.

Men det är länge kvar, eller aa..

Några år iallafall (a)

Hinner ångra mig både en och två gånger.

Men min lite tidigare framtid så blir det gymnasium och plugga vidare antagligen.

Är inte helt säker på det där med gymnasiumet, men jag tror det blir Folkuniversitet Design.

Sen när jag går andra året så funderar jag på att flytta in till Karlstad så jag får närmare allting och så slipper jag alla falska människor som bor här, usch så skönt !

Yes, lite om min framtid :'>

2. det jag värderar mest

det som betyder mest för mig och som jag värderar som högst är min pojkvän som jag älskar sjukt mycket som alltid ställer upp för mig och mina vänner.

Mina vänner betyder hemskt mycket för mig, la aldrig upp några bilder på dom därför att då skulle jag få lägga upp bild på alla för att inte någon skulle bli "utanför" och det skulle bli jobbigt.

Men ni får ta åt er när jag säger vänner.

Jag värderar mina älsklingar sjukt mycket (hundarna)

den ljusa är Bobbo, den lilla är Karlsson och den svarta är Agnes.

Dom gör mig väldigt lyckliga och mitt liv skulle inte alls se ut såhär utan dom.

Det är som 3 små syskon, älskar dom väldigt mycket.

Fast mest älskar jag Karlsson när han ligger och sover annars springer han bara runt och piper och skäller för det mesta ..

Men till vänner igen, mina vänner betyder grymt mycket för mig.

Alla gånger jag behövt hjälp har dom hjälpt mig, jag älskar dom för allt dom gjort mot mig, dumt som gott.

Den där lilla rosahåriga saken på bilden här är min "lillasyster" för er som undrade, en riktig pudding faktiskt om jag fick säga det själv (a)

1. om mig själv

Jag heter Karin Sabina Victoria Skarfält.

Är 15 år och fyller 16 den 17 juli.

Jag bor i Värmland på ett litet ställe, vi har ungefär 900 som bor här och vi har en mack, en massageställe och ett coop nära , inte mycket precis.

Jag går i skola 2,7 mil ifrån där jag bor så jag får ta tåget varje morgon till skolan.

Jag går i skola i Kil på Sannerud, en väldigt dålig skola enligt mig.

Där jag bor nu har jag bott i hela mitt liv, dock flyttade vi ifrån lägenhet till hus när jag var bara några månader.

Är tillsammans med min pojkvän sen 8 månader tillbaka.

Jag bor här tillsammans med min mamma, pappa och min storebror.

Vi har också tre hundar, Karlsson, Bobbo och Agnes som är min egna.

Har en liten lillasyster också, eller aa..

En väldigt nära kompis till mig som mer eller mindre bor här hemma.

Har ganska svårt att skriva om mig själv när mitt självförtroende inte är vid min sida.

Men, om jag skulle beskriva mig själv så skulle jag nog beskriva mig själv som en ganska snäll person, ibland iaf .

Mitt utseénde :

Just nu ljusbrunt hår och ljust underhår då jag håller på att bleka underhåret för att färga det rosa.

Ganska blå ögon, ungefär 160 cm lång.

Finns väl inte så jättemycket att säga om mig själv faktiskt :]

1. om mig
2. vad jag värderar högst
3. min framtid
4. min kärlek
5. en saknad
6. en dröm
7. en mardröm
8. mitt smink
9. min väska
10. det här får mig att gråta
11. det här får mig att le
12. det här får mig må bättre
13. den här månaden
14. det här ångrar jag
15. ett minne
16. vad jag hade på mig idag
17. vad är kärlek för mig
18. min första kärlek
19. favorit låtar
20. det här saknar jag
21. mina rädslor
22. min släkt
23. en vanlig dag
24. om jag skulle ändra någonting med mig själv
25. min bästa vän